man saknar inte kossan förrän båset är tomt

Så sant som det är sagt.
Jag bär på en sorg i mitt hjärta. Trodde aldrig att det skulle ta så hårt men fy fan, det gjorde det. Känns som om man blivit iskallt dumpad och man vill skriva världens kärleksbrev och be kossa komma tillbaks. Jag vill ringa och gråta och lätta mitt hjärta. Det tjänar ingenting till. Kossa gick och kommer inte åter.
Jag dränker min sorg i det vita vinet. Jag ska se djupt ner i flaskan ikväll.
Kanske tröstknulla.
Allt det här för att min chef J, sade upp sig.
Fan ta dig J.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0